Det var ett tag sedan jag skrev om hur det går för boken. Det här med att vara författare på deltid har sina nackdelar, ganska många sådana för att vara helt ärlig. Större delen av tiden känner jag mig schizofren, å ena sidan är jag den logiska problemlösaren "ingenjör Ricardo", och å andra sidan den passionerade, lovande unga författaren. "ska du inte skriva fler böcker snart?"
Testupplagan på 200ex sålde slut på några månader efter att recensionen från BTJ fått biblioteken att få upp ögonen för O.P. Cóndor... Förlaget tryckte upp en ny upplaga i dagarna för att klara av orderingången, inte så illa!
Igår tittade jag på hemsidor för olika bibliotek i landet och insåg för första gången att folk faktiskt går dit och lånar min bok och läser den... jag har bevis för det! Jag har sett det med mina egna ögon... Det är en märklig känsla att å ena sidan ha skrivit en bok, en viktig bok, och å andra sitta fast på ett jobb man hatar och bara försöka överleva vecka efter vecka. Jag önskar att jag kunde få vara författaren Ricardo Canto Leyton på heltid.
Boken lever lite av sitt eget liv nu. Jag har inte längre koll på vem som läser den, eller vad de tycker. Kanske kommer någon att rekommendera den vidare till någon annan i framtiden, vem vet? Det känns faktiskt lite svårt att släppa boken "fri", men jag vet att det redan är för sent att tänka på det. Boken klarar redan av att ta hand om sig själv nu.
Min baby har växt upp och det är dags att låta den ha sitt eget liv.
Hej då O.P. Cóndor! Tack för allting och lycka till i framtiden!
torsdag 4 februari 2010
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
